Rosenkavaljer

måste den kallas som hjälper mig att forsla bort alla otäcka rosenkvistar! IKEAkassarna (de där gula som ofta används som tvättsäckar av dem med avlägset belägen tvättstuga) som på IKEA alltid rymmer värmeljus, påslakan, plädar, servietter och någon lite mer grej och vars innehåll aldrig kostar mindre än 1200 kronor, rymmer inte ens halv rosenbuske! Jag klippte kvistarna i så små bitar jag orkade och försökte lägga kvistarna så att de inte skulle ta så mycket plats, men ändå stack de upp och spretade och föll ur på väg till trädgårdsavfallshögen och dessutom stack jag mig på låret när jag vände mig om för att se hur mycket som var på gatan. Puh, och det vara bara första busken av sju!

Beskärningen gick bra, ända till jag stod med den här i handen och insåg att detta måste vara andledningen till musregeln -jag klippte av ett piggt skott som säkert skulle blivit värdefullt i sommar!

Attans, hoppas verkligen att just den rosen har något mer på gång, gärna nära roten eftersom det bara sticker upp tio centimeter rosenpinne nuförtiden. Jag insåg att beskära rosor var som att klippa luggen (på nittiotalet) -man vill bara klippa mer och mer och när man väl sansat sig inser man att det är försent och det enda man kan göra är att vänta på att det ska växa ut igen.

Och minsann -gömt under ogräs och dolt i skuggan på en annan snaggad ros fanns det ett pyttelitet skott som verkade vänta på just den här chansen att få komma upp! Nu är frågan om den hinner fixa blommor redan i sommar? Kanske är detta det enda jag får som straff för den sena beskärningen? En decimeterhög rödgrön kvist som redan i morgon åter kommer att få stå i skuggan av ogräset som jag ännu inte hunnit ta itu med?

Förutom rosorna (som jag längtar ut till så fort jag är inne) har helgen också inneburit grillpremiär här i trädgården! Vi har en stor, fin, ny grill som jag vill använda varje dag! Storebror undrade om vi inte kunde grilla falukorv. Jag har aldrig provat. Har du?