Två våningar

Idag har det regnat hela dagen. Efter en tur med Storebror till tippen, affären och klädinsamlingen hade bara halva dagen gått och utsikten från balkongen var inte munter:

Balkongräcket och lekplatsen med bänkar nedanför. Foto: A Ekwall

Visserligen kan jag vara lite trött på att tvingas samtala med de andra päronen vid kanten (som tycker att deras telningar är för ömtåliga för Storebror och femåringarna), men helt övergiven sandlåda är ju inte heller kul. Som tur var blev vi bjudna på eftermiddagsfika hos en dagiskompis med familj. De bor i ett mycket trevligt radhus - i två plan! Och eftersom just två våningsplan ingår i bilden av mitt ideala hus var jag mycket mottaglig för alla detaljer och stämningar. Och ja, det blev faktiskt så att de stora barnen lekte på nedervåningen medan vi drack kaffe i köket och Lillasyster med jämnårig bebisvän lekte stillsamt. Jamen det var ju det jag visste; med två våningar blir det kul och mysigt. När jag fortsatte leta fördelar med livet på två våningar såg jag att det stod två champagneglas i diskstället! Hos oss, i lägenheten (visserligen på andra våningen, men det är absolut inte samma sak), står det på sin höjd ett sherryglas -som använts till tusenskönor med för kort skaft, eller två vällingflaskor upp och ner. Inte två champagneglas, men om hus innebär fredag med champagne, så är det absolut hus med två våningar som gäller, eller hur?

Det finns faktiskt fördelar också ( eller ja, i alla fall en fördel) med ett plan: Lillasyster har fått låna en lära-gå-stol, och utan trappa är hon trygg. Jag har läst att just lära-gå-stol är något av det farligaste för barn i hennes ålder, och då är trappan det största hotet mot deras hälsa. Skönt att i alla fall slippa den risken!